torsdag 28 januari 2010

Ibland kan jag inte låta bli att skratta

åt folks "logik"... ;-)

Först ondgör de sig över oss som är Jehovas vittnen om att vi "väljer" åt våra barn när de inte får gå på födelsedagskalas och dylikt.

Men har deras barn fått välja? Oftast inte, de har firat födelsedagar och allt möjligt från start. Vem säger att de vill göra det, egentligen?? De har inte fått välja!

*skrattar vidare*

Så länge jag anser något vara totalt mot Guds vilja så kommer mina barn inte att få ta del av det. När de SJÄLVA kan ta ställning i sådana frågor får de själv välja om de vill fira eller inte.

Det ska vara ett eget val, men man måste vara stor nog att förstå vad det innebär innan man kan ta valet.

Oavsett vad mina barn kommer att välja - att döpa sig eller inte - så kommer de att vara mina älskade barn och ingenting kommer att ändra på det. De är mina älsklingar, mina hjärtegryn, mina småfisar. Jag älskar dem av hela mitt hjärta, de är mitt liv.

5 kommentarer:

  1. Hej vännen!

    En fråga angående detta inlägg, vad innebär det då, som är så farligt att fira sin födelsedag?
    Du säger att "ickevittnen" inte låter sina barn få välja, men jag tror du har fel, tror nog dom flesta pratar med sina ungar inför födelsedagskalas och dom flesta barn som HAR ett val väljer att bli ihågkomna, på olika sätt!
    (Har ej hört någon förälder som tvingar sina barn till att ha födelsedagskalas.)Det är ju en glädjens dag när ett barn föds.
    Jag har lite svårt för det här föraktet som många vittnen har, att vi som inte tror på samma sak eller samma sätt inte är lika "duktiga" på att fostra och leda våra barn.
    Det är kanske inte så konstigt att ni inte får respekt överallt...

    SvaraRadera
  2. Sorry, vännen, men föraktet står verkligen inte vi för. Den utsätts vi för. Sorry, men det är så JAG känner.

    Ang. födelsedagskalas så har jag skrivit om det tidigare, orkar inte dra allt igen. Alternativt slår du upp det på JV:s officiella hemsida (länk finns till vänster).

    Och vi tvingar ju inte HELLER våra barn till nåt, det är ju det jag försöker få fram. Så mitt inlägg är liksom en tankeställare till alla dem därute som så envist hävdar att VI gör det. Absolut inte så att jag går och tänker att "ni" tvingar era barn till saker, mer liksom ett försök av mig att dra saken in absurdum för att belysa hur jag tänker.

    Egentligen struntar jag fullkomligt i vad andra gör eller inte, själva eller med sina barn. Bara jag får leva mitt liv som jag vill.

    SvaraRadera
  3. Jovisst, jag har hört om det där med olyckor och onda ting i samband med födelsedagar i Bibeln, men eftersom olyckor händer ändå så fattar jag ändå inte varför ni tror att det nödvändigtvis skulle hända när någon celebrerar den dagen man är född på!
    Men vi kan lämna det...*L*

    Beträffande förakt...så vet jag att ni möter det...och jag säger inte att DU visar förakt för "oss andra" utan VISSA (kanske lite fel av mig att säga "många", tar tillbaka det)!! Ok?

    (Nu ska vi se hur jag lyckas posta detta den här gången!*S* Nä, jag får förbli anonym tror jag...fattar inte...en annan dag kanske??!! *S*)

    SvaraRadera
  4. Vi vet ju var vi har varann, vännen! Jag uppskattar din vänskap, för du ser mig som den jag är - inte bara för det jag tror på. Och jag uppskattar dig för att du vågar säga vad du tycker och jag med och att vi ändå kan respektera varandas åsikter även när vi kan vara rätt "hårda" i tonen ibland.

    Skönt!

    Anonym blir bra! ;-D

    KRAM, vännen! Och så hoppas jag att du snart vill komma till oss och fika, du har väl inte sett hur vi bor numera?!

    SvaraRadera
  5. Jaa, du har rätt, det gnistrar och ryker om oss lite ibland! Men jag tror det är mänskligt! *L*

    Jag kommer jättegärna och hälsar på hos er!

    KRAMISAR

    SvaraRadera

Hej på dig, skriv gärna nåt! :-)